Efter en otroligt mild vinter med mycket blåst och höga vattenflöden har vi i Sverige sett det lägsta elpriset på 15 år. Detta tack vare tidigare nämnda faktorer som lett till ökad vindkraft och påfyllda vattenmagasin, vilket bidragit till att vi faktiskt för en kort stund hamnade på negativa elpriser.
Med andra ord producerades då mer el än vad vi svenskar gjorde av med, vilket resulterade i en elkostnad på -0,2 öre per kilowattimme. För den som hade betalat sin elräkning per timme hade det under denna korta tidsperiod inneburit att man faktiskt hade fått betalt för den elen man använt.
Nu sitter dock majoriteten av alla svenskar på elavtal där man betalar månadsvis eller kvartalsvis, vilket gör att detta inte kommer göra någon storslagen skillnad på elräkningen. Det går dock ändå att urskilja ett mönster av lägre elkostnader, vilket enligt Riksbanken har påverkat Sveriges inflation.
Lägre inflation än beräknat
Sverige har ett mål på 2,0 procents inflation per år – och sett till januari i år var prognosen från Riksbanken satt till 1,5 procent. Vi kom dock in avsevärt lägre och landade på en inflationstakt om 1,2 procent. Detta har gjort att flera röster från analytiker höjts om att Riksbanken gjort fel som i december förra året valde att höja reporäntan från -0,25 procentenheter till en nollränta.
En stor bidragande orsak till den låga inflationstakten är enligt Riksbanken och SCB de låga elpriserna, vilka just nu alltså ligger på rekordlåga nivåer. Det är dock inte den enda orsaken, för även om man skulle räkna bort elpriserna ur ekvationen ligger januaris inflation fortfarande på 1,6 procent, vilket förvisso når upp till den satta prognosen men ligger under Riksbankens genomsnittsprognos på 1,9 procent.